Händelser i samband med ett regnoväder i Västernorrland
den 7 september 2025

Sammanfattning

Den 6 och 7 september 2025 drabbades delar av Västernorrlands län av ett kraftigt regnoväder. Skyfallet ledde till omfattande översvämningar och skador på bland annat väg och järnväg. Under den tidiga morgonen den 7 september inträffade tre allvarliga olyckor: en vägtrafikolycka med dödlig utgång och två tågurspårningar med skador främst på egendom. Olyckorna inträffade till följd av de skador som regnovädret orsakat på väg- och järnvägsbankar.

Under en längre period var den svenska järnvägskapaciteten kraftigt begränsad eftersom både Stambanan genom Övre Norrland och Ådalsbanan hade skadats. Endast Inlandsbanan, som har begränsad trafikkapacitet, medgav järnvägstransporter mellan norra och södra Sverige. Regnovädret orsakade således en stor olägenhet för transporter på järnväg. Den15 september respektive 1 oktober 2025 hade trafiken återupptagits på Ådalsbanan/Botniabanan respektive Stambanan genom Övre Norrland.

Klimatmodeller och scenarier från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och FN:s klimatpanel IPCC visar entydigt att framtidens klimat i Sverige kommer att präglas av både högre årsmedelnederbörd och kraftigare, mer intensiva, regnhändelser särskilt under sommarhalvåret. Detta innebär en kraftigt förhöjd risk för översvämningar, ras, skred, erosion och bortspolning av väg- och järnvägsbankar.

Sammantaget visar såväl den vetenskapliga kunskapen om klimatförändringarna som de inträffade olyckorna att det inte längre är en fråga om ifall, utan i vilken omfattning och hur ofta, extremväder kommer att påverka den svenska transportinfrastrukturen. Sveriges statliga väg- och järnvägsinfrastruktur står alltså inför betydande utmaningar till följd av klimatförändringarna.

För att bygga ett motståndskraftigt samhälle som står emot störningar och påfrestningar, i fred såväl som under höjd beredskap och ytterst krig, krävs att alla berörda aktörer bidrar. Detta innebär bland annat att ansvariga aktörer – som infrastrukturförvaltare, tillsynsmyndigheter, räddningstjänst och skogsbruk – arbetar mer samordnat, utnyttjar befintliga prognoser och underlag fullt ut, och säkerställer att regelverk, dimensioneringskrav och arbetssätt är anpassade till framtidens utmaningar.

När det gäller händelserna i Västernorrland visar utredningen att Trafikverket inte klarade av att säkerställa den säkerhetsnivå som krävs för att förebygga allvarliga olyckor. Processen för operativ väderberedskap användes endast i begränsad omfattning och inte på ett strukturerat sätt. Tillgängliga väderprognoser, registrerade nederbördsmängder och inkommande rapporter om skador och översvämningar omsattes inte i en samlad lägesbild eller en dokumenterad riskbedömning och analys. Inte heller fattades beslut om trafikbegränsningar för järnvägstrafiken i rätt tid. Åtgärder bör vidtas för att uppnå en ändamålsenlig hantering av kraftig nederbörd inom ramen för Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem.

Utredningen visar också att en tidig samverkan, ömsesidigt informationsutbyte och förståelse för varandras perspektiv i det aktörsgemensamma arbetet är avgörande för samhällets förmåga att hantera omfattande störningar. Trafikverket deltog inte i det inledande samverkansmötet och bör därför se över sina rutiner för hur myndigheten utser samverkanspersoner.

Myndigheten för civilt försvar (MCF) arbetar förebyggande med översvämningsproblematik med fokus på att identifiera riskområden, minska sårbarheten och stärka beredskapen för att begränsa konsekvenserna av framtida översvämningar. Även om MCF i flera avseenden har ett strukturerat arbetssätt i sitt översvämningsförebyggande arbete bör myndigheten utveckla det nationella arbetssättet. Utvecklingsarbetet bör syfta till att bättre bedöma sårbarheten för kraftiga regnoväder i samhällskritisk transportinfrastruktur i lands- och glesbygd.

Utredningen visar också att skogsbruksåtgärder kan påverka närliggande infrastruktur. För att säkerställa transportinfrastrukturens robusthet, bör regeringen därför överväga om det finns skäl att vidta åtgärder för att hantera de risker som en skogsbruksåtgärd kan innebära, framförallt för samhällskritisk transportinfrastruktur.

Säkerhetsrekommendationer

Trafikverket rekommenderas att

• vidta åtgärder för att uppnå en ändamålsenlig hantering av regnoväder inom ramen för sitt säkerhetsstyrningssystem.

• se över sina rutiner för hur samverkanspersoner utses, så att Trafikverkets deltagande kan säkerställas vid samverkanskonferenser.

• öva sin förmåga att verkställa beslutade eller överenskomna prioriteringar för olika trafikslag och samhällsviktiga transporter tillsammans med beredskapssektorn.

Transportstyrelsen rekommenderas att
• genomföra en fördjupad tillsyn av Trafikverkets riskkontroll kopplad till punkt 5.1 i bilaga II till kommissionens förordning (EU) 2018/762, med särskilt fokus på väderrutiner och operativ väderberedskap. Tillsynen bör inte enbart pröva hur arbetet beskrivs, utan även verifiera om rutinerna och deras tillämpning ger en proaktiv, riskbaserad styrning.

Myndigheten för civilt försvar rekommenderas att
• involvera de aktörer som har ett formellt ansvar i fredstid i utvecklingsarbetet, så att beredskapsstrukturen inte enbart stärks för höjd beredskap och krig, utan också förbättrar samhällets förmåga att hantera kriser i fredstid.

• utveckla metodiken och arbetssättet för att uppnå en mer helhetsorienterad avspegling av risker med översvämningar i Sverige. Syftet bör vara att säkerställa att även samhällskritisk transportinfrastruktur i lands- och glesbygdsmiljö omhändertas i arbetet.

Regeringen rekommenderas att
• överväga om det finns skäl att vidta åtgärder för att hantera de risker som en skogsbruksåtgärd kan innebära för samhällskritisk transportinfrastruktur.