STOCKHOLM – Man över bord i Svalbard

Sammanfattning

Under en resa i farvattnen i Svalbard skulle en lättmatros göra färdigt ett målningsarbete. För att nå en svåråtkomlig plats valde han att arbeta från fartygets utsida och hade därför på sig en fallskyddssele som var fastgjord i räckverket med ett sling och en karbinhake och som fungerade som stödlina. Något fallskydd användes inte. Till sin hjälp hade han en elev. Genom att stå på utsidan av räcket kunde han därmed nå ytan som skulle målas på däcket ovanför.

Karbinhaken kom emellertid att öppnas, och lättmatrosen, som inte bar något flythjälpmedel, föll i vattnet. Eleven slängde i en livboj och ropade på hjälp. Befälhavaren och en av fartygets guider reagerade snabbt genom att bemanna en gummibåt, som sjösattes kvickt, och lättmatrosen kunde därför bärgas inom några minuter. Vakthavande styrman hade under tiden påbörjat att vända fartyget.

Haverikommissionen finner att det fanns betydande brister i fartygets systematiska arbetsmiljöarbete. Utredningen visar också att det finns behov av att utöka tillsynen över fartyg som inte är kategoriserade som passagerarfartyg, men som används för passagerarbefordran i farvatten som innebär förhöjd risk. Dessutom konstaterar haverikommissionen att det finns anledning att överväga om det regelverk som gäller för bland annat fartyg som är kategoriserade som passagerarfartyg bör omfatta även andra fartyg som används för passagerarbefordran i sådana farvatten.

Orsaker till tillbudet

Den direkta orsaken till tillbudet var att lättmatrosen inte använde ett fallskydd vid målningsarbetet och att den utrustning som användes inte var avsedd för ändamålet och dessutom användes på ett felaktigt sätt.

En förutsättning för tillbudet var att det saknades tydliga rutiner för arbetsledning på däck. Det innebar att det vakthavande befälet inte hade möjlighet att bedöma risker med planerade arbeten, vilket ledde till att nödvändiga skyddsåtgärder inte vidtogs.

En ytterligare förutsättning för tillbudet var att det systematiska arbetsmiljöarbetet var ofullständigt genomfört på fartyget. Det medförde att riskerna med arbetet ombord inte i tillräcklig utsträckning hade identifierats och åtgärdats. Att det systematiska arbetsmiljöarbetet var ofullständigt genomfört medförde att tillräcklig utbildning i användande av fallskydd vid arbete på höjd inte hade genomförts och att lämplig utrustning saknades för sådana arbeten.

På systemnivå är det en brist att fartyg som används för passagerarbefordran av maximalt tolv passagerare i områden med förhöjd risk, och som är under 500 brutto, endast undantagsvis omfattas av tillsyn beträffande det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Säkerhetsrekommendationer

Rederi AB Ishavet rekommenderas att
• se över och stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet i sin helhet och komplettera den tillhörande dokumentationen.

Transportstyrelsen rekommenderas att
• öka omfattningen av tillsynen av fartyg som används för passagerarbefordran utan att omfattas av ISM-koden i områden som innebär förhöjd risk, samt att säkerställa att den tillsyn som genomförs är effektiv.

• överväga om det finns behov av att utvidga ISM-kodens tillämpningsområde till att omfatta alla svenska fartyg som används för passagerarbefordran i områden som innebär förhöjd risk, och att vid behov agera för att en sådan ändring genomförs.