Internationell luftfart

Internationella regler

Utredning av civila luftfartshändelser regleras i huvudsak av EU-förordningen nr 996/2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart samt av lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor. EU-förordningen är direkt tillämplig svensk lag och gäller därför före lagen och förordningen om undersökning av olyckor.

EU-förordningen bygger i stor utsträckning på bilaga 13 ("Annex 13") till 1944 års Chicagokonvention om internationell civil luftfart. Annex 13 innehåller internationella standarder och rekommenderade metoder för utredning av olyckor och tillbud inom den civila luftfarten.

Internationellt samarbete

SHK samarbetar med myndigheter i andra länder som utreder luftfartsolyckor. Om ett luftfartyg är inblandat i en olycka eller ett tillbud utomlands har Sverige rätt att delta i utredningen i det landet med en s.k. ackrediterad representant, om luftfartyget är svenskregistrerat, tillverkat i Sverige eller används av en svensk operatör. I sådana fall representerar SHK Sverige.

Som ackrediterad representant kan SHK bistå den utredande myndigheten och har rätt att följa utredningen och lämna synpunkter på slutrapporten. Till sin hjälp kan SHK utse experter (advisors) från t.ex. en svensk flygplanstillverkare.

Europeiskt samarbete

Enligt EU-förordningen nr 996/2010 ska SHK även samarbeta med motsvarande myndigheter i de andra EU-länderna. Det sker inom ramen för nätverket ENCASIA (European Network of Civil Aviation Safety Investigation Authorities), som samlas några gånger per år.

SHK samarbetar även med Europeiska byrån för luftfartssäkerhet EASA (European Aviation Safety Agency) och med ECAC (European Civil Aviation Conference).